Test: Tyrols julbord på Gröna Lund
Om Lux julbord var väl avvägt och jag lyckades smaka av nästan alla rätter är Tyrols julbord raka motsatsen. På ett av Sveriges största julbord dukas cirka 400 rätter upp så det är lika bra att ha en strategi klar från början. Passa på att äta vilt!
På Tyrol på Gröna Lund i Stockholm har man serverat sitt vilda julbord sedan 1983. Många som kommer hit är stammisar och det får inte ändras för mycket bland rätterna. För 35 år sedan var sametinget här och då startade Tyrols stora satsning på det vilda julbordet med leverantörer från Lappland. Hos Tyrol serveras björn, älg, ren, tjäder, ripa och till och med bäver.
35 meter julbord
Det är 35 meter julbord i en gigantisk lokal som annars brukar rymma eventet ”Mamma Mia the Party” och då liknar en grekisk, solig plats med fontäner och olivträd. Nu är restaurangen julpyntad och dignar av glitter och gransris.
Att få testa Sveriges kanske största julbord kräver en viss taktik. Min är att prova de rätter man vanligtvis inte hittar, men sedan är det ju några klassiska måsten också, som köttbullar och sillar. Ja och godisbordet…
Kan inte gå förbi ägghalvorna!
Det är vid tillfällen som dessa jag önskar att jag inte var så galen i ägg. Jag vet att ägghalvor är det som går mest på julborden och samtidigt som jag förundras över detta faktum lägger jag två halvor på min silltallrik – för säkerhets skull.
Enligt Tyrol ska man helst gå sju turer på detta julbord enligt följande schema:
- Första turen: smör ost och sill
- Andra turen: lax med tillbehör
- Tredje turen: kallskuret med tillbehör
- Fjärde turen: varmrätter
- Femte turen: ostbricka
- Sjätte turen: godis och desserter
- Sjunde turen: glass och sorbet
I min värld är det i alla fall två turer som jag kan ta bort direkt, ostbricka och glass. Men till sillen vill jag absolut ha både hårt bröd och lagrad hårdost.
På Tyrols julbord har de veganska rätter väl utmärkta bland de övriga men också en egen vegansk avdelning med ”sillar”, sallader och annat.
Då jag får chansen att testa så här mycket vilt så tar jag den. Vem kunde tro att rökt bäverstek kunde bli så pass god? Inte då jag. Bäverkorven får också väl godkänt, men då vet jag också att kökschefen Samuel Cabrera har slitit hårt för att få bävern att smaka gott. Men han har också lyckats väldigt bra. Något som automatiskt blir gott är gravad älg. Den på Tyrol är inget undantag. Det är en av mina favoriter på detta gigantiska julbord. Här finns också rökt renhjärta, björnskinka och rippaté.
Det alla pratar om att man inte får missa är renblodsblodpuddingen men näää det var inte min favorit. För lite stekyta och för kleggig konsistens för min smak. Lite för osalt också. Jag vill ha hårdstekt med frasig yta och mera textur i själva puddingen. Här skulle jag hellre satsa allt krut på den gravade älgen, grillade renen, björnköttbullarna och viltprinskorven.
Passa på att smaka på allt vilt på Tyrols julbord
Över huvud taget skulle man kunna äta sig proppmätt på att bara ta de saker man vanligtvis inte finner på ett julbord, så det skulle nog vara min strategi om jag åt här igen. Man får helt enkelt bara försöka gå förbi de där förföriska ägghalvorna!
Trots att lokalen rymmer 500 personer är det bra flyt mellan alla turerna och snabb, trevlig servicepersonal som kommer med dryck och kaffe samt fyller på faten så där smidigt som man önskar att det fungerade överallt.
Tyrol har inte det mysigaste julbordet jag besökt men helt klart ett av de roligare tack vare alla vilda rätter och att de själva gör så mycket av maten, som att de kåtaröker rödingen precis utanför.