Recension: The Final Table på Netflix – stjärnkockar tävlar mitt i lasershow
Knappt har en god vän tipsat mig om The Final Table på Netflix så sitter jag som fastnaglad framför tv:n. Kockar med michelinstjärnor tävlar mot varandra och blir bedömda av andra kockar med ännu fler michelinstjärnor. Här är några tankar om serien.
Tycker du att det är mycket ljuseffekter och jobbig musik i vanliga MasterChef USA eller Australia? Spänn fast säkerhetsbältet, för i Final Table kör de på med 250 procent! Laserstrålar och överdådig musik indikerar att snart kommer Darth Vader att träda in på scenen. Men i stället träder en liten kock fram och försöker se övermänskligt cool ut. Eller så ler den bara lite blygt.
Från denna mastiga presentation klipps direkt till kockens hemland och olika stjärnrestauranger. Till ljuvt akustiskt gitarrspel berättar kocken om den enkla bakgrund hen kommer ifrån och att inspirationen till matlagningen kommer från mormor eller farmor. Bilder på jordiga morötter som dras upp ur jorden blir en väldig konstrast till lasershowen i studion.
Stjärnkockarna tävlar i par i The Final Table
Kockarna tävlar i par med en kockkompis från förr och från ett annat land. I varje avsnitt, det finns tio stycken, får de laga mat från ett bestämt land. Först lagar de någon slags nationalrätt som en jury på tre personer från det just det landet har bestämt. Den juryn består av två kändisar och en matkritiker. De tre lag som hamnar sist med sina rätter får tävla igen men denna gång blir de bedömda av en superkock som bestämt en specifik råvara som de ska laga med.
Om du kan komma över lasershowen är det ett mycket bra upplägg. Jag grips tag direkt och måste genast se fem avsnitt till. Det är med blandade känslor jag ser dessa otroligt duktiga och erkända kockar stå och svettas, exakt på samma sätt som amatörkockarna brukar våndas, inför bedömningen av deras maträtter.
Uppläggningen roligaste momentet
Ett av de roligaste momenten tycker jag är själva uppläggningen. Det är nästan mera konst än det är mat. Ja i alla fall för oss som inte får smaka på rätterna. Så ofta imponerande vackert! Om du är ett fan av matlagnings-tv och i synnerhet matlagningstävlingar så tycker jag definitivt att du ska ge Final Table en chans.
Sedan kan jag erkänna att jag måste se några avsnitt av engelska MasterChef innan jag ser de sista fyra avsnitten av Final Table – bara för balansens skull. I MasterChef UK:s helt normalt upplysta hemkunskapskök känns det tryggt och varmt. Programledarna Gregg Wallace och John Torode är som gamla bekanta efter alla år i rutan, och de kör på i exakt samma makliga stil som förr. Det är också fint!