La Girafe – Pontus Frithiofs nya krog på Kungsholmen

I dagarna öppnar Pontus Frithiofs nya krog La Girafe på Fleminggatan 39 i Stockholm. Ett kvarter i desperat behov av en uppryckning. Jag var där på presslunch och här är mina intryck.

I denna gigantiska lokal på 800 kvadratmeter har det hunnit vara några olika krogar på ganska få år. Jag minns den som stel och ganska avskalad när den hette Restaurang Jonas och drevs av Jonas Lundgren. Jag åt fantastisk mat där, bland annat presenterades Tommy Myllymäkis bidrag till kocktävlingen Bocuse d’Or på denna restaurang.

Efteråt har den hetat 39 Wäst och gått mig ganska spårlöst förbi. Den här delen av Kungsholmen är inte riktigt mina hoods. Och kanske är det något som stämmer för flera, då det verkar vara svårt att få krogar att gå runt på den här adressen? Nu gör i alla fall Pontus Frithiof ett rejält försök med sin nya krog La Girafe.

La Girafe Kungsholmens nya kvarterskrog

Vad tänker du på när jag säger kvarterskrog? Själv ser jag framför mig ett mysigt litet hak med en kort, men föränderlig meny och mat och dryck till ett hyfsat pris. Pontus plan är att La Giraf ska bli den här stadsdelens nya kvarterskrog. Dels genom att ha överkomliga priser, dels genom att erbjuda utmärkt service och ha generösa öppettider. Jag hoppas också att det blir så. Det är verkligen en storslagen satsning i en del av Stockholm som behöver en mysig kvarterskrog även om den krogen är 800 kvadratmeter.

Här ska du kunna ta med eller sitta kvar och äta frukost från klockan 08.00. Du kan vara kvar och jobba under dagen, äta lunch i cafédelen mellan 11 och 16, ta en aw och/eller äta middag i stora restaurangdelen när den öppnar klockan 17.00.

Man ska kunna få en omelett till frukost på La Girafe

I caféet serveras kokta ägg, vackra mackor och massor av lyxiga bakverk från tidig morgon. Jag frågar Pontus Frithiof om det kommer att finnas varma äggrätter på menyn. Och han lovar att jag ska kunna beställa en omelett. Detta måste jag testa snarast! Jag önskar att alla frukostställen hade varma äggrätter.

– Om det visar sig att alla gäster vill ha omelett så kommer det så klart in på menyn, säger Pontus.
– Det blir lite testperiod så här i början. Vi kommer att ha gröt!

Okejs, så här låter det ofta när ställen öppnar och har fantastiska intentioner (det vill säga omelett). Men när jag väl kommer dit för att beställa en, så är svaret ofta att någon varmkökskock inte finns på plats ännu och det är därför omöjligt för mig att få min efterlängtade omelett, eller äggröra, eller vad som helst! Nu är Pontus långt ifrån ny i branschen och vet säkert vad han talar om. Därför ska det bli kul att komma tillbaka för en härligt frukost.

Har lyckats med inredningen på La Girafe

En sak som jag genast reagerar på när jag kommer in är att de faktiskt lyckats väldigt fint med att få denna svåra jättelokal att kännas inbjudande och till och med bitvis mysig! Och trevligast är cafédelen med parkett, vackra mattor och små sittgrupper. Inte som det ofta är med en avskalad cafédel och en mysigare restaurang. Men också i restaurangen får de till myset, inte minst med de svampformade lamporna i mitten av varje bord.

Precis när du klivit ner de få trappstegen på La Girafe möts du av en inbjudande glasdisk som frontar alla godsaker du kan tänkas vilja ha. Till höger hittar du caférummet med parkett, till vänster ligger den stora restaurangdelen. Inspirationen ska vara det mångkulturella Paris, vilket känns mer i menyn än i själva lokalen, men som sagt. Med tanke på förutsättningarna för krogen med gigantiska fönster mot Fleminggatan har de lyckats mycket bra.

Jag har sällskap av min före detta redaktionschef på Allt om Mat, Maud Onnermark som nu styrslar Matmagasinet, stans bästa konditor, Mia Öhrn och Sveriges vinkvinna extraordinär Amalia Gonzalez Stöckel.

Vi har alla lite olika ingångar till denna presslunch. Maud kommer snart att bo i dessa kvarter. Mia är intresserad av bröd och bakverk i synnerhet och Amalia kollar vinlistan. Jag är lite intresserad av allting även om fokus just nu ligger på detta tjat om jag kan få omelett till frukost.

På denna presslunch serveras en trerätters med matiga snacks och en alkoholfri läskande drink innan. Oliver av olika slag och salta chips med sikromsdip känns lyxigt och gott.

Signaturrätter viktiga på varje krog

Pontus berättar att det var Curt Bergfors, alltså grundaren till norrbottniska hamburgerkedjan Max, som lärde honom att varje ställe behöver ha signaturrätter. Det första vi får smaka är en av dessa signaturrätter: nem, vietnamesiska vårrullar med räk, och fläskfärs.

Jag har ju ätit många vårrullar i mina dar, men dessa är nog de godaste! Det är något med den frasiga smöriga degen som ändå håller ihop. Otroligt mycket godare än vanlig friterad filodeg. Ska komma ihåg att fråga om den nästa gång jag är här.

Huvudrätten i dag är lax med olivsås, saumon ala taggiache, gjord exakt som franska mästerkocken Alain Ducasse lärt Pontus. Det är en ganska speciell rätt, skivad rå lax serveras ljummen med den salta olivsåsen på och en krispig sallad med ugnsbakad spetskål och champinjoner är tillbehöret. En GI-fantasts dröm alltså!

Förrätten och desserten är vinnarrätterna

Nå detta väger de snabbt upp med en liten men mäktig toffepudding till dessert. Tillsammans med ananas flamberad i rom, kokoskolasås och lättvispad kokosgrädde är den som en dröm. Oh lord så gott!

När en har turen att bli bjuden på invigningar, genrep och pressluncher är det mycket lätt att tacka ja! Gärna! Däremot är det svårt att avgöra så mycket om hur det kommer att vara på krogen sedan, när det kommer riktiga gäster.

Min plan är att komma hit och försöka ta in en frukostomelett. Om det funkar kanske jag blir kvar tills restaurangen öppnar.