En söndag i skogen

Då och då får jag för mig att jag är en riktig lantlolla. Mycket tack vare uppväxt i Norrbotten, Luleå, Gammelstad. Varenda sommar som barn spenderades i stugan i Prinsnäs – även det ligger i Norrbotten. Närheten till skog och hav, gräs, sjöar och grusvägar skulle på något sätt sitta i min ryggmärg och göra mig till en äkta skogsmulle. Det gör det inte!
Jag tycker nog att natur gör sig allra bäst på tv, eller i alla fall på håll. Jag ser helst att det är minst en filt mellan mig och gräset, men ännu hellre en altan. Men då och då får jag ett il och vill ut i den äkta naturen.
När vi skaffade en liten stuga i Uppland för sex år sedan insåg jag att jag är långt ifrån en lantlolla. Jag ägde knappt några fritidskläder. Gummistövlar, regnställ, vindjacka och raggsockor – allt fick inhandlas.

Huslighet med måtta

Det första året i stugan ville vi göra allt. Plocka sura körsbär och koka marmelad, mjöliga äpplen blev mos, lingon och blåbär blev sylt. Långt senare insåg vi att vi sällan äter sylt och aldrig någonsin äppelmos. Jag fann någon burk blåbärssylt märkt 2011 när jag städade ur skafferiet flera år senare och tänkte att detta med husligheten ändå ska ha någon slags poäng för att vara värd det. Som till exempel att plocka svamp! Jag älskar svamp. Och jag är ganska dålig på att finna dem, så det blir inte några stora mängder jag kommer hem med.

Nu i helgen gick jag på årets första svamptur i skogen nära stugan. Då insåg jag att det kan vara den bästa sortens avkoppling för oss som knappt går på toaletten utan att ta med telefonen. OBS! Du ska gärna ha med telefon så att du hittar ut ur skogen när du ledsnat, men eftersom det är noll täckning i vår skog kan jag bara ha den till att ta lite bilder.

Billig njutning

Att vandra runt i mjuk mossa och känna doften av barrskog är ju på många sätt helt underbart! Mitt fulla fokus är att finna knallgula kantareller så jag liksom scannar av områden under träden med mina svampsökarögon. Jag letar och letar och hittar all möjlig svamp. Men inte just kantareller. När jag väl får syn på några, så är glädjen oproportionerligt stor! Det är två enkronorsstora knappar som lyser som guld i den knallgröna tjocka mossan.
Den glädjen! Helt i klass med att finna en mycket ovanlig Pokemon på den tiden det var aktuellt. Tänk ändå att DET faktiskt sitter i ryggmärgen. Att bli så euforisk över att hitta svamp? Är det överlevar-instikten eller skattletar-genen som tar över? Jag vet inte och det spelar ingen roll. Tänk ändå vilken billig njutning.

Vi är ute i skogen i cirka två timmar. Jag hittar några fina fingersvampar som jag fotograferar. Jag hittar några skräpiga, trasiga soppar som jag också fotograferar. Jag ser inga fler kantareller. Jag börjar tycka att andra svampar kanske också kan vara kantareller? Ja med annan form och annan färg, men ändå! Vi ser en stor rovfågel lyfta mitt i en glänta. Mäktigt!
Vi går lite hit och dit och jag får massor av spindelnät i ansiktet och tänker att det här med oländig terräng, det är ju så där alltså. Den här gången trampar jag i alla fall inte ner i något getingbo. Tomas undrar om vi inte ska börja gå tillbaka och efter visst dividerande tar han fram mobilen som visar att jag har haft exakt rätt med mitt pekande! Nästan.

Sanna och falska kantareller

Helt nöjd över att vara en mänsklig kompass börjar jag traska. Terrängen känns mer oländig nu än när vi gick in i skogen. Jag fortsätter att försöka leta efter kantareller på vägen ut ur skogen medan Tomas stövlar på i en rasande fart. Hans fokus är att komma tillbaka till stugan och dricka kaffe. Nog med natur nu!

Väl hemma sitter vi på trappan till altanen med varsin kopp kaffe, de små svamparna på botten i den stora korgen och en behändig svampbok nära till hands. Det visar sig att jag till största delen lyckats plocka falsk kantarell. Allt som allt fick vi ihop fyra och en halv äkta kantareller. Inte så det räckte till en toast ens en gång. Men vad gör väl det när jag har en helt magiskt god, gräddig svampstuvning i kylen! (Gjord på köpt svamp i förväg! se tips i min guide här.) Lunchen blir omelett med svampstuvning och vi känner oss som riktiga skogsmullar som ändå äger stövlar och vindbyxor och har gått i skogen i två timmar!

Här är min svampguide för nybörjaren!